Vetepriserna kan vara på väg ner, men efterfrågan i Kina kan hjälpa till att motverka den senaste tidens baisseartad utveckling.
Kinas återöppning av sin ekonomi kunde inte komma vid en bättre tidpunkt för vetepriserna. När covid-19-begränsningarna lättat ökar efterfrågan på vete i världens näst största ekonomi.
Vetepriserna trendade lägre efter April 2023 World Agricultural Supply and Demand Estimates-rapporten, till stor del beroende på minskad amerikansk foder- och restanvändning under 2022/2023.
Det fanns en ljuspunkt för vetemarknaden i aprilrapporten. Kinas prognoser för import av vete ökade med 73 miljoner bushels till 441 miljoner bushels, vilket gör landet till den största globala köparen av vete.
Väder och geopolitik är fortfarande de främsta katalysatorerna
En viktig katalysator för prisrörelserna på jordbruksråvaror är vädret. Det är samma sak när det kommer till vetepriserna, och som sådan kommer vädret att förbli den främsta katalysatorn.
”Vetepriserna tycks härleda mer av sin prisutveckling från förväntningarna på det kommande årets växtodling och globala handelsflöden”, sa sade en Farm Progress-analys. ”Räkna med att priserna förblir lyhörda för vädertrender i USA till dess att ytterligare marknadsinformation finns tillgänglig om internationell veteproduktion i år.”
Dessutom kan effekten av geopolitik inte ignoreras, särskilt som Rysslands krig i Ukraina fortsätter. Tills Ryssland går med på fortsatt export av spannmål från Ukraina kan utbudet komma att begränsas, vetepriserna kan bli volatila. Hittills återspeglar handelsaktiviteten i veteterminer denna blandade känsla.
Rysslands grepp om sitt vete skärps efter att tre av de största globala handlarna Cargill, Viterra och Louis Dreyfus sagt att de kommer att sluta köpa ryskt spannmål för export. Effekten av detta lämnar den ryska spannmålsförsörjningen i händerna på inhemska och statligt finansierade företag.
Inlägget Kinesisk efterfrågan ger stöd till ett annars svagt vetepris dök först upp på Råvarumarknaden.se.